Har du adhd?

Socialstyrelsen räknar med att närmare 3% av alla vuxna har adhd.
Bland barn och unga är det ungefär 5%.

ÄR DU EN AV DEM?

Har du problem med att hålla uppmärksamheten längre stunder eller att sitta stilla? Känner du dig rastlös och handlar ofta impulsivt utan att tänka dig för? Då kan det kan vara så att du har adhd.
Uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet, det som är typiskt för adhd, finns hos de flesta människor i olika grad. Livssituationen och yttre krav kan öka eller minska problemen till och från.
För att man ska få diagnosen adhd, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, måste problemen vara allvarliga och ha funnits sedan barndomen, även när man har fungerat som bäst, alltså inte bara i problematiska sitautioner. Svårigheterna ska visa sig i minst två områden i livet som skolan/arbetet eller i relationer.

DIAGNOSEN ADHD

Man räknar med att 80% av alla med adhd har den kombinerade typen med problem inom både uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

20% har huvudsakligen uppmärksamhetsproblem. Den här typen, som i ett av diagnossystemen kallas ADD, är vanligare bland flickor och kvinnor.

ASRS, Adult Self-Report Scale, se nedan, är ett skattningsformulär som är framtaget av Världshälsoorganisationen WHO för att underlätta utredning och upptäckt av vuxna med adhd.

UPPMÄRKSAMHETSPROBLEM

Uppmärksamhetsproblem yttrar sig ofta som svårigheter att hålla koncentration och fokus, särskilt på sådant som är tråkigt eller mindre intressant. Man har svårt för att organisera eller planera eftersom arbetsminnet är begränsat och organisation kräver att man kan hålla många saker i minnet samtidigt. Det blir svårare att göra saker färdiga och att hålla reda på sina saker. Man kan betraktas som slarvig eller lat. Svårigheterna att hålla uppmärksamheten gör också att man lätt blir distraherad av t ex ljud och ljus, männiksor som rör sig eller mobiler och apparater.

HYPERAKTIVITET

Hos barn yttrar sig hyperaktivitet som svårigheter att sitta stilla. I skolan kan det bli väldigt tydligt att vissa barn har ett ökat rörelsebehov. De springer kanske omkring eller sitter och pillar på saker, tvinnar håret eller biter på naglarna. I tonåren övergår hyperaktiviteten ofta i en inre rastlöshet och svårigheter att gå ner i varv och koppla av. Hyperaktivitet kan också yttra sig i att man pratat överdrivet mycket. Det är en slags verbal hyperaktivitet.

IMPULSIVITET

Impulser vill få oss att handla och bristande impulskontroll gör att man får svårigheter att bromsa impulser. Det kan leda till att man säger eller gör saker som inte är så kloka, som man ångrar i efterhand. I vardagen yttrar sig impulsivitet ofta som svårigheter att vänta på sin tur och att man avbryter eller stör andra. Den kan också leda till problembeteenden av olika slag. Det kan handla om fortkörning eller impulsköp som äventyrar ekonomin.

SKATTNINGSFORMULÄR

Klicka här för att ladda ner pdf…

Vuxen-ADHD Självrapportskala (ASRS-v1.1) Instruktioner till Symtom-checklistan

Frågorna nedan är tänkta att stimulera en dialog mellan dig och dina patienter och att hjälpa till att bekräfta om de uppvisar ADHD-symtom.

Beskrivning: Symtom-checklistan är ett instrument som består av de arton kriterierna enligt DSM-IV- TR. Sex av de arton frågorna har visat sig vara de som är mest prediktiva av ADHD-symtom. Dessa sex frågor utgör grunden för ASRS Screener v1.1 och utgör även del A av Symtom-checklistan. Del B av Symtom-checklistan innehåller de återstående tolv frågorna.

Instruktioner: Symtom

  1. Be patienten fylla i både del A och B av Symtom-checklistan genom att markera med ett kryss i den ruta som bäst motsvarar förekomsten av varje
  2. Lägg ihop värdena för del Om fyra eller fler kryss är markerade i de mörkt skuggade rutorna inom del A uppvisar patienten symtom som i hög grad överensstämmer med ADHD hos vuxna och motiverar vidare utredning.
  3. Symtomfrekvensen som markerats i del B ger ytterligare tecken och kan fungera som en vägvisning vad det gäller patientens Notera särskilt de kryss som hamnar inom det skuggade området. De frekvensbaserade svarsalternativen uppvisar större känslighet för vissa frågor. Inget totalvärde eller diagnostisk sannolikhet används för dessa tolv frågor. Det har visat sig att de sex frågorna under del A är de som är mest prediktiva för störningen och fungerar bäst som screening instrument.

Funktionsnedsättning:

  1. Gå igenom hela Symtom-checklistan med dina patienter och gör en bedömning av graden av funktionsnedsättning förknippad med
  2. Beakta arbeta/skola, den sociala omgivningen och familjeförhållanden.
  3. Frekvensen av symtom står ofta i relation till symtomens Därför kan checklistan vara vägledande i bedömningen av funktionsnedsättningar. Om dina patienter har frekventa symtom kan det var idé att be dem förklara hur dessa problem har påverkat deras förmåga att sköta arbetet, hemmet eller komma överens med andra människor, såsom make/maka/sambo.

Sjukdomshistoria:

  1. Gör en bedömning av förekomsten av dessa symtom eller liknande symtom i barndomen. Vuxna med ADHD har inte nödvändigtvis fått diagnosen som barn. För att göra en bedömning av patientens historia, sök efter tecken på tidiga och ihållande problem med uppmärksamhet eller självkontroll. Vissa betydande symtom bör ha funnits i barndomen, men en fullständig sjukdomsbild är inte nödvändig.
Vuxen-ADHD Självrapportskala